Lesa Daniel 8:10-12. Ki tipo di aktividat e kachu chikitu ta ser deskribí di ta hasiendo aki?
Den Daniel 8:10, e kachu chikitu ta intentá di repliká, na nivel spiritual, e esfuersonan di e konstruktornan di Babel (Gen. 11:4). E términonan "ehérsito" i "streanan" por referí na e pueblo di Dios den e Tèstamènt Bieu. Israel ta ser ser yamá e ehérsitonan di Señor (Eks. 12:41). Daniel tambe ta deskribí e pueblo fiel di Dios komo briando manera e streanan (Dan. 12:3). Esaki opviamente no ta un atake literal riba e kurpanan selestial, sinembargo, sino un persekushon di e pueblo di Dios, ken su "siudadania ta den shelu" (Fil. 3:20, NKJV). Aunke míles di Kristiannan a ser asesiná dor di emperadornan pagano, e enfoke awor ta riba e aktividatnan vertikal di e kachu chikitu. Por lo tantu, e kumplimentu final di e profesia akí mester ser konektá ku Roma papal i su persekushon a traves di siglonan.
Tambe, Daniel 8:11 ta papia tokante un "Prens", ku ta ser menshoná otro kaminda den Daniel komo "Mesias e Prens" (Dan. 9:25), "Miguel bo prens" (Dan. 10:21), i "Miguel" e "gran prens" (Dan. 12:1). Niun hende sino Hesukristu por tabata e referente di e ekspreshon akí. Hesukristu ta e Prens di e "ehérsito" menshoná anteriormente i nos Sumosaserdote den shelu. P'esei, e papado i e sistema religioso ku e ta representá ta konfundí i ta intentá remplasá e ròl saserdotal di Hesus.
Den Daniel 8:11, e "sakrifisio diario" ta un rekordatorio di loke tabata sosodé den e santuario terenal pa designá e vários i kontinuo aspektonan di e sirbishinan ritual, inkluyendo sakrifisionan i interseshon. Ta a traves di e sirbishinan akí ku pekadornan ta ser pordoná i pikánan ta ser tratá den e tabernakel. E sistema terenal akí ta representá e ministerio intersesor di Kristu den e santuario selestial. Asina, manera e profesia ta predesí, e papado ta interkambiá e interseshon di Kristu pa e interseshon di saserdotenan. Pa medio di un adorashon falsu asina, e kachu chikitu ta kita e ministerio intersesor di Kristu i simbólikamente ta tira e lugá di e santuario di Kristu abou.
"I el a benta bèrdat abou na suela. El a hasi tur esaki i a prosperá" (Dan. 8:12, NKJV). Hesus ta deklará Su Mes di ta e bèrdat (Juan 14:6) i tambe ta señalá e Palabra di Dios komo bèrdat (Juan 17:17). Den kontraste, e papado a prohibí tradukshon di Beibel den e idioma di e pueblo, a pone e interpretashon di e Beibel bou di outoridat di e iglesia, i a pone tradishon banda di e Beibel, den teoria, ma, den práktika, tradishon ta ser poné riba e Beibel komo e norma supremo di fe.